Grattis till misstron

Lone Andersen skriver i Jyllands-Posten:

Euron fyller 10 år och är i mitt i sin hittills värsta kris. Det finns en djup misstro mot länder som Grekland, Italien och Spanien. Men ingen vågar tänka det otänkbara - att dessa länder tvingas dra sig ur samarbetet och återinföra drakmer, lire och pesetas.

Det skulle annars vara så festligt: Euron fyllde vid årsskiftet 10 år, och en sådan rund sak måste ju firas.

Men stämningen är bara inte inställd på det, för euron är också i djup kris. Det anser åtminstone en stor del av dem som förstår sig på sådant.

Den mest tydliga beviset för att det på sina håll råder djupt tvivel om styrkan i det gemensamma europeiska ekonomiska projektet finner man i Grekland.

Extra spektakulärt blev det i december, när folk i stora demonstrationer visade sin upprördhet över att polisen hade skutit en 15-årig pojke. Men missnöjet hade pyrt länge över den grekiska regeringens ekonomiska politik och den stora arbetslösheten i landet.

Att det inte bara är befolkningen som är missnöjd med ekonomin framgår tydligt av den ränta, som investerare vill ha för att låna den grekiska regeringen pengar. Även om Grekland är med i euron och därmed är med i den pakt i vilken nationerna lovar stabilitet genom att att minska underskottet i de offentliga budgeterna och statsskulden, kräver investerare en betydande riskpremie på de statsobligationer som den grekiska regeringen utfärdar för att skaffa pengar till underskottsekonomin.

Euro-länderna har gett varandra handslag på att underskottet i deras offentliga budgeter inte får överstiga 3 procent av den totala ekonomiska verksamheten i landet, mätt som bruttonationalprodukten, BNP. Greklands underskott beräknas enligt EU-kommissionen uppgå till 3,75 procent detta år och stiga ytterligare till över 4 procent nästa år.

Det sätter prägel på landets skuld. Egentligen får euroländerna maximalt ha en skuld på 60 procent av BNP. EU-kommissionen räknar med att Greklands statsskuld kommer att öka från 94 procent av BNP i år till 98,4 procent 2010.

Detta är allvarligt. De illavarslande siffrorna fick i mitten av januari det erkända kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's att sänka det betyg som avgör landets kreditvärdighet. Förutom den omedelbara förödmjukelsen kostar det också massor av pengar. När investerare vill låna Tyskland pengar på 10-åriga statsobligationer för en ränta på 2,99 procent vill de för närvarande ha cirka 5,75 procent för att låna den grekiska staten pengar.

Detta är utan motstycke, enligt Jesper Rangvid, professor vid Copenhagen Business School. Han tror att skillnaden avspeglar att det anses som en reell risk att den grekiska ekonomin kommer att råka ut för något drastiskt - det kan hända att landet hamnar i en situation där det inte kan återbetala lånen, eller det otänkbara, att Grekland beslutar sig för att dra i den ultimata handbromsen och dra sig ur euron för att gå tillbaka till drakmer.



b