Lissabonfördraget - slutet på nationalstaten Sverige

Följande insändare kunde man läsa i Dagens Nyheter den 4 mars 2009.

Björn von der Esch är andre man på Junilistans kandidater till EU-parlamentet.

”EU-valet viktigare än riksdagsvalet

SENAST den 28 februari fanns det en utförlig artikel i Dagens Nyheter om ”nästa års valrörelse”. Mediers intresse för nästa års rikdagsval dominerar den politiska debatten. Ändå har vi ett riksval om mindre än tre månader, den 7 juni till EU. Ett val som sällan debatteras.

Valet till EU är – hör och häpna – i många avseenden långt mer betydelsefullt för svenskarna än riksdagsvalet 2010. Ett faktum som uppenbarligen undanhålls medborgarna.

Hur många av oss vet att dubbelt så många svenska lagar numera beslutas i Bryssel som i Sveriges riksdag? Eller att vår beslutandemakt som i riksdagen var hundra procent, i Bryssel är mindre än två procent? Eller att våra grundlagar sätts ur spel av EU:s lagstiftning? Av Sveriges tidigare självbestämmande har vi efter tio år i EU endast en tredjedel kvar.

VARE SIG man tycker att detta är önskvärt eller inte är det i en demokrati en självklarhet att medborgarna blir upplysta om sådana fakta. Det sker inte i Sverige.

Av den tredjedel vi har kvar av vårt tidigare självbestämmande hotas nu även vår rätt att själva bestämma över naturtillgångar som fiske, jakt, mineral, skog, sjöar och så vidare. Lissabonavtalet som trumfats igenom av riksdagen ger dessutom nya förutsättningar på bland annat arbetsmarknaden, som ingen ansvarig vill kännas vid i dag.

Medier och politiker väljer likväl – eller kanske just därför – att i stället tala om nästa års riksdagsval. Ett val som dessvärre numera främst handlar om vilka 349 ledamöter som skall sitta i Stockholm för att godkänna lagar som redan är beslutade i Bryssel.
BJÖRN VON DER ESCH,
Hållsviken”

På Junilistans hemsida kan man läsa bl.a. detta om Lissabonfördraget.

Lissabonfördraget i korthet
– EU bestämmelserna har företräde framför nationell rätt. Om en svensk lag – eller den svenska konstitutionen – strider mot en EU lag gäller således EU lagen;

– Medlemsstaterna förlorar vetorätten inom 68 områden. Ett enskilt land kan därmed bli överkört i känsliga politiska frågor;

– EU-institutionerna får nya befogenheter inom 105 nya områden, detta gäller allt från turism till rymdfart;

– En EU-president och utrikesminister med egen diplomatkår införs;

– Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken förstärks. EU skall bedriva en enhetlig utrikespolitik. Ett gemensamt försvar skall formas;

– EU blir en juridisk person som ingår avtal som binder medlemsstaterna. EU blir den främste förhandlingsparten vid internationella förhandlingar, inte Sverige


Sagt om EU:s nya grundlag
"Substansen i konstitutionen är bevarad. Det är ett faktum."

Tysklands förbundskansler Angela Merkel i EU-parlamentet, 27 juni 2007

"Substansen i vad vi kom överens om 2004 har bevarats. Vad som har försvunnit är termen 'konstitution'."

Dermot Ahern, irländsk utrikesminister, Daily Mail Ireland, 25 juni 2007

"Det positiva med att inte kalla det för en konstitution är att ingen kan efterfråga ett referendum."

Giuliano Amato, före detta italiensk premiärminister och vice ordförande för det konvent som lade fram grundlagen, tal vid London School of Economics, 21 februari 2007

"Konstitutionen är grunden till en Europeisk Federal Stat."

Guy Verhofstadt, dåvarande belgisk premiärminister, Financial Times, 21 juni 2004

"Folkomröstningar gör processen med att godkänna europeiska fördrag mycket mer komplicerad och mindre förutsägbar... Jag stödde en folkomröstning som premiärminister, men det gör våra liv med 27 medlemsstater i EU mycket svårare. Om en folkomröstning skulle ha hållits om skapandet av EG eller införandet av euron, tror du att dessa skulle ha införts?"

EU-kommissionens ordförande José M. Barroso, EU-observer, 6 februari 2007

"Jag tror att medborgares tvivel och osäkerhet, som till exempelavspeglats i de två folkomröstningarna, i själva verket utgör en vädjan om mer Europa, ett starkt Europa, och inte om mindre Europa..."

Guy Verhofstadt, dåvarande belgisk premiärminister, tal vid London School of Economics, 21 mars 2006

"Konventet (som författade utkastet till den ursprungliga EU-grundlagen) samlade en självutvald grupp av den europeiska politiska eliten, många som har sina ögon på en karriär på en europeisk nivå, vilken är beroende av mer och mer integration och som ser nationella regeringar och parlament som ett hinder. Inte en enda gång under de sexton månader jag tillbringade i konventet frågade sig representanter sig om djupare integration är vad folket i Europa vill ha, om det ligger i deras bästa intressen eller om det bereder den bästa basen för en hållbar struktur för en expanderande union. Debatten fokuserade uteslutande på var vi kunde göra mer på EU-nivå. Inget av de befintliga politikområdena ifrågasattes"

Gisela Stuart, brittisk ledamot i underhuset, i boken "The Making of Europe's Constitution", Fabian Society, London, 2006