EU - det demokratiska projektet

Romarriket till vänster och EU-parlamentet till höger.



I EU är ett ja, ja – och ett nej måste bli ett ja

Så skriver riksdagsman Lennart Sacrédeus i Världen idag.

Irländarna röstade ja efter att ha fått igenom olika juridiskt bindande garantier såsom:

”fortsatt äktenskapslagstiftning, baserad på den kristna katolska synen som en förening mellan en kvinna och en man, lagskydd för det ofödda barnet under graviditeten samt bibehållen militär alliansfrihet.
Dessutom garanterades Irland fortsättningsvis en egen EU-kommissionär, vilket även gäller för alla andra länder.”

Enligt skribenten hade det varit naturligt att respektera den första folkomröstningen, då irländarna sade nej till EU:s grundlag eller Lissabonfördraget som det kallas. Istället har land efter land tagit ställning utan att ha fått folkomrösta. Det är säkert många i Sverige och runtom i Europa som undrar varför bara ett land fick folkomrösta.
.....

ALL MAKT UTGÅR FRÅN FOLKET eller!!

Grundlagarna

Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället.

Grundlagarna står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna.

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke, och konsekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta. Tanken med detta är att demokratin ska skyddas.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter.

Folkomröstning i grundlagsfråga

Det är också möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas.

Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Det innebär att om resultatet blir nej så får riksdagen inte ändra i grundlagen. Denna möjlighet infördes 1980 men har aldrig använts.

Regeringsformen
Successionsordningen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetgrundlagen
Riksdagsordningen – nästan en grundlag

Stöd Vaclav Klaus: Stoppa Lissabonfördraget!