Styrs den offentliga debatten av "intelligensian"

I gårdagens artikel i Expressen finns en intressant artikel :

Janne Josefsson: “Debatt får inte bli mysprogram”

Citat:
Åsa Linderborg och Dan Josefsson på Aftonbladets kultursida fläskade på ordentligt om att Debatt blivit ett kunskapsföraktande, ytligt program som de aldrig ser på. Men lika tvärsäkert kan de ändå uttala sig om programmet och döma ut det. Deras folkförakt och avsky för program som har medverkande och tittare som inte är lika intelligenta som de själva anser sig vara, är så avslöjande att det blir genant.”


“Vi lider av en akut brist på ett öppet offentligt samtal i Sverige”
I en tid när media sedan länge skåpat ut hela sociala skikt i den offentliga debatten och i bästa fall har vanligt folk som en tyst publik, en kuliss, vill Debatt i stället göra dem aktiva, deltagande och ta dem på allvar. Detta gör programmet viktigt men också kontroversiellt.
Jag medger att vi ändå allt för ensidigt favoriserar debattörer som är verbalt begåvade, som kan ta för sig och snabbt slänga ut en tänkvärd replik. I vissa sändningar har stämningen blivit något för hätsk. Jag tar åt mig av den kritiken.

Men redaktionen lägger ner ett otroligt hårt arbete på att få tv-ovana människor att medverka. Ett avsevärt svårare journalistiskt arbete än att ringa upp det kringflackande cirkussällskap av proffstyckare som valsar omkring i vartenda tv-program. Faktum är att 99 procent av svenska folket skulle kunna försvinna ner i en grop i morgon, utan att det skulle märkas annat än som en nyhet om att folket försvann. Tv-utbudet skulle kunna fortsätta med samma personer, som på samma välartikulerade sätt uttrycker sin mening om miljön, finanskrisen eller jämställdheten, eller om precis vad som helst.

Vi lider av en akut brist på ett öppet offentligt samtal i Sverige. Det är olyckligt att det demokratiska samtalet är så strikt uppdelat mellan vad som skrivs och framförs på ledarsidor, debatt- och kultursidorna och vilka åsikter som är i svang i arbetsplatsens fikarum eller vid köksborden. Det ena fint och välformulerat, det andra mindre broderat och inte så rumsrent. Inser man inte det blir journalistiken mer teater än en verklig skildring om vad som händer. "

En annan artikel på Snaphanen , på danska har rubriken ”Allt har gått åt helvete”.